ARTIKLAR

Shadow, hund med tumör på benet

Jag glömmer aldrig en behandling jag gjorde på min egen hund, med fantastiskt resultat!

Det var dagarna innan vi skulle åka på en månadslång resa, som jag upptäckte att min hund Shadow,

hade en knöl på underbenet, på vänster framben.

Jag tog henne till veterinären, förhoppningsvis var det vara ett gräsax som fastnat och bäddat in sej under huden.

Men veterinären sa att det var en tumör som behövde opereras bort.

Läkningen skulle bli problematisk eftersom hon skulle komma åt att slicka sej.

Vad gör man två dagar innan man ska åka på långsemester, och har en hundvakt inbokad att skulle passa Shadow?

Istället för kirurgi bestämde jag mej för att göra en mega-homeopati behandling!

På två dagar fick Shadow sitt konstitutionsmedel i ökande potens: C30, C200, 1M samt 10M. 

Pulsatilla - som även råkar ha ett väldigt litet, oklart symptom -tumör på benet!

När vi åkte iväg hade tumören börjat visa tecken på förändring.

Två veckor senare rapporterade hundvakten att tumören var borta och håret hade börjat växa ut!

När vi kom hem syntes ingenting av någon tumör och jag tog ett kort som jag mailade till veterinären,

som visserligen var förbluffad, men ändå inte intresserad, av att lära sej mer om homeopati.

Artikeln är skriven av Tina L. Anderson, homeopat i Portland, USA

http://www.classichomeopath.com/how-can-homeopathy-be-placebo-when-it-cures-farm-animals/

© 2003 www.djurhomeopaterna.se

 Schäfertik med ätproblem

Artikel tidigare införd i tidningen Homeopati för djur, Monica Littorin

Denna lilla hund, en sju månaders schäfertik, hade ätproblem.

Hon var den tuffaste valpen i flocken och är även stökig mot andra hundar. Hon var stressad och for runt, tuff utåt men vek inombords.

Sedan tre veckor tillbaka åt hon avföring från hästar, ensilage och stenar och det mesta hon kom över, ägaren sade att hon var som ett sopnedkast.

Speciellt om hon blev frustrerad sökte hon sej till matskålen. Resultatet blev att hon blev mycket lös i magen och det luktade illa.

Det bubblade i tarmarna och hon bajsade inne under natten då hon hade svårt att hålla sej. Törsten var stor.

Rent fysiskt hade hon något röda ögon, dålig lukt från halsen, var fet och mjällig i pälsen.

Det kliade mycket men hade inga utslag. Hon var väldigt åksjuk.

Något som är vanligt bland dessa individer, som behöver läkemedlet Nux vomica,

är att de är smärtkänsliga, deras smärttröskel kan vara låg, och det var det även hos denna lilla dam.

Det enda kända fysiska problem hon haft tidigare var öroninflammation.

Hon fick Nux-v D30 i 5 dagar.

Andra till tredje dagen blev hon sämre, men slutade sedan äta bajs och kunde åka bilen utan att spy.

Hon fick sedan Nux-v D200 efter en tid och då slutade hon att bajsa inne och blev lugn och trygg.

Öronbekymren kom tillbaka, det gick alltså rätt väg, de sista problemen försvann först och de problem som var först dök nu upp sist.

Dosen D200 upprepades då ägaren använt konventionell skolmedicin och homeopaten ville inte störa den läkning som visade sej gått åt rätt håll.

© 2003 www.djurhomeopaterna.se

Zack, dobermann med inre stress & oro

av Ewa Johansson, dipl. djurhomeopat, Ljungby

Zack har svårt att slappna av. Orolig, äter dåligt (kom efter könsmognad). Stressar även upp den yngre hunden i hemmet. Hemmiljön blir väldigt jobbig, speciellt med gäster!

Han är väldigt snäll och glad i alla. Stor och fin hanhund. Positiv, arbetande hund. Lite osäker på andra hundar, speciellt hanhundar efter att ha blivit anfallen på en utställning. Har även blivit biten av en terrier vid annat tillfälle. Som liten ramlade ett kompostgaller över honom. Han har även rädslan för raketer/höga smällande ljud. Överglad då flera människor med. Då dörrklockan ringer blir det överreaktion!

Han är nyfiken, måste undersöka, rymmer ibland men bara korta stunder.

På det mentala testen var han dock stabil och modig.

Älskar beröring och att man håller på med honom, dock lite försiktig vid kloklippningen, då matte råkat klippa honom i pulpan en gång. Ej agressiv. Är trygg i bilen men har ju då oftast sin halvbror med. Vill stå upp under gång. Han är fin i hull nu mot att ha varit ganska svår att hålla i hull tidigare. Morgontrött och kan hålla sig länge. Håller sig gärna i skuggan om varmt. Dricker mycket och är kräsen i maten. Korv och Frolic hör till favoriterna.

På vintern får han ibland lite torrsprickor, känslig för salt på trottoaren.

Zack får först chockmedlet Aconitum pga upplevelser tidigare i livet.

Han var lugnare i några dagar men sedan orolig som vanligt.

Efter ca fyra veckor får han då medlet Phosphorus. Matte tycker han blir nästan mer orolig, går och gnäller och söker hennes närhet. Enligt genomgången bör han vara en Phosphorusindivid men, men...

Efter genomgång beslutar vi att jag ska skicka medlet Arnica som även det är stort vid mentala problem och "gamla" rädslor.

Matte ringer efter någon dag igen och talar om att hon inte behövt ge medlet jag skickat sist, då Zack helt plötsligt börjat ändra sig. De kan tom kliva över honom på golvet, något som aldrig gått innan. Bekanta till familjen har också reagerat över att han blivit lugnare, har mer ro i sig.

Matte och husse är mycket tacksamma och jag har ej hört något från dem sedan dess.

© 2003 www.djurhomeopaterna.se

Ledum i förebyggande syfte mot fästingar

Ur tidningen Homeopati för djur, 2005/2, av Annalena Nyström, dipl djurhomeopat

Ledum har visat sej kunna användas i förebyggande syfte, för att minska ner antalet fästingbett.

Självklart hjälper det inte i alla fall, men det har visat sej att många anser att djuren får mindre fästingar, under behandling med Ledum.

Dessutom blir det ofta mindre svullnad efter befintliga angrepp.

Att ge Ledum i förebyggande syfte känns ju också bra när det gäller minimering av risken för fästingrelaterade sjukdomar.

Hur doserar man?

Denna behandling med det homeopatiska medlet Ledum c30 är uppdelat i 3 steg, enligt följande:

Steg 1: Ge varje djur 3 piller Ledum C30 en gång/dag i 3 dagar

Steg 2:Efter steg 1 ger man 3 piller enbart en gång/vecka i 3 veckor

Steg 3: Efter steg 2 ger du 3 piller var 14:e dag i 3 månaders tid

Observera: Om du märker att fästingangreppen ökar när du går från steg 2 till steg 3, så fortsätter du istället med att ge enligt steg 2, dvs 1 gång/vecka.

Man kan även använda Ledum för baddning. Mycket bra för att lindra klåda och ta ned svullnad efter myggbett och andra insekter.

En annan djurhomeopat blev huggormsbiten och ville inte avbryta den dåvarande homeopatiska behandlingen.

Hon baddade då sitt ben med Ledum-lösning och såret läktes ihop fint och slutade vätska sej på bara en vecka.

Enligt Materia Medica är Ledum också indikerat när problem uppstår efter penetrering av huden, från ett giftigt bett eller annat föremål.

Lösning för baddning:

Använd en destillerad glasflaska till lösning. Häll i 1 dl kokat, kallt vatten.

Lägg i 6 piller i flaskan och tillsätt gärna några droppar ren sprit, så håller det sej bättre.

Förvara i kylskåpet! Är du osäker om lösningen fortfarande går att använda, så titta mot ljuset.

Är vätskan klar, är den okej, men ser du flagor som simmar runt, då häller du ut vätskan, destillerar flaskan och gör en ny lösning.

© 2003 www.djurhomeopaterna.se

Mer om homeopatisk behandling

Homeopatins grunder

I dagsläget finns det ingen som med säkerhet kan säja hur ett homeopatiskt läkemedel egentligen kan fungera, eftersom det är så väldigt liten mängd substans av ursprungsämnet, i läkemedlet.

Trots det fungerar homeopati, förutsatt att man använder sej av rätt läkemedel.

När man ger ett läkemedel som överensstämmer med den symptombild som individen uppvisar, stimuleras individen till att sätta igång en läkningsprocess. Det är alltså inte direkt läkemedlet i sej som fungerar botande, utan det är individens egen läkningskraft som stimuleras av läkemedlet.

Med hjälp av val av potens, antal piller, antal doser kan man matcha individens intensitet på symptomen.

Det är här själva läkekonsten ligger och det är något man lär sej med tiden.

När du behandlar med homeopatiska läkemedel, ha alltid nedanstående tre punkter i åtanke, lika botar lika, ett enda medel samt minsta möjliga dos.

*Lika botar lika - Om man inte använder sej av ett medel som överensstämmer med individens symptombild kan inte läkemedlet verka.

Läkemedlet verkar bara på det symptom som överensstämmer med individens symptombild.

*Ett enda medel i taget – För att man ska kunna bota lika med lika måste man använda sej av ett enda medel åt gången.

Ett homeopatiskt läkemedel arbetar endast genom att vara lika som symptomen,

ge därför bara ett läkemedel vid varje tillfälle, så att du kan avgöra vad som ger effekt och inte.

*Minsta möjliga dos – Man ska alltid använda sej av minsta möjliga dos för att stimulera individen till läkning.

För stor dos, både i antal piller men även i antal doser, kan framkalla en försämring av gamla symptom

men även skapa nya symptom som kan ge problem både för individen och för den fortsatta behandlingen.

För alltid journal över behandlingar, dels för att det är lag på det men även för din egen skull, du kan gå tillbaka och se vilka symptom du tittat på, vilket medel du använt, vilken potens, hur många piller, antal doser och hur behandlingen har fortskridit och vilket resultat behandlingen fick.  

Man måste alltid fundera på och se över miljö, foder och handhavande av djuren och ”plocka stenen ur skon” först, vare sej man behandlar med homeopati eller med konventionell medicin. 

Läkemedlen

Homeopatiska läkemedel är hämtade från växt-, djur- eller mineralriket. Den största skillnaden jämfört med örtmedicin (fytoterapi) är den sk. förtunningen och potenseringen som är det homeopatiska läkemedlets ”hemlighet”.

Ursubstansen hos ett läkemedel framställs enligt speciellt förfarande som ofta innebär att växtdelar, djurdelar eller mineraler läggs i alkohol/vatten och får dra. Olösliga mineraler rivs. För varje läkemedel finns en speciell beskrivning, t ex vilken del av växten som ska användas, hur den ser ut och efter vilken tillverkningsbestämmelse läkemedlet ska tillverkas, i en sk farmakopé.

Efter tillverkning av urtinktur sker förtunning och potensering.

T ex en C-potens:

*C-potens – innebär 1 del ursubstans och 99 delar alkohol/vatten blandas (förtunning), därefter skakas blandningen kraftigt (potensering) = C1 potens.

För att få potens C2 tas 1 del C1 substans och 99 delar alkohol/vatten, därefter skakas blandningen kraftigt = C2 potens osv till önskad potens.

Finns i C3, C6, C9, C12, C15, C30, C200.

När önskad potens är uppnådd sprayas lösningen på tabletter/piller som är tillverkade av mjölksocker/rörsocker, därav benämningen ”sockerpiller”.

Läkemedel i D6-D30/C3-C15 räknas som låga potenser, används främst vid fysiska problem och potenserna kan ges i fler doser och lite längre tid än de höga potenserna, dvs från D200/C30 och uppåt.

En högre potens används ofta för att rätta till mentala obalanser eller problem som orsakas av en mental obalans.

Kontakta en diplomerad djurhomeopat för råd!

Generellt kan man säja att ”det viktigaste är inte vilken potens du använder, det viktiga är vilket läkemedel du väljer”, (att man ger ett medel som har så lik symptombild som möjligt, eftersom lika botar lika).

Har man en lägre potens hemma vid ett akut problem, ger man tätare doser än om man ger en högre potens.

Försök har visat att det, enkelt förklarat, överförs ett ”minne” från ursubstansen till alkoholen/vattnet vid potenseringen (den kraftiga skakningen) och att det är därför det homeopatiska läkemedlet har effekt. Försök pågår, för att man ska kunna ge läkekonsten en vetenskaplig förklaring, tills dess får vi nöja oss med att se effekterna av läkemedlen.

Symptom

När man beskriver läkemedel eller individer pratas det gärna om symptom.

Men vad menar man?

Med symptom menas typiska tecken, kännetecken som individen eller medlet uppvisar, det kan t ex vara:

*Bakomliggande orsaker till en sjukdom eller problem; drag, kalkbrist, rädsla

*Mentala symptom; aggressiv, smärtkänslig, envis

*Fysiska symptom; diagnos, feber, hosta, aptit, ömhet

*Bättre/sämre av; tryck, kyla, värme

*Tidpunkt; när började problemet

*Utseende; kroppsbyggnad, benstomme, hårrem

Materia Medica & Synthesis

Materia Medica kallas böcker som beskriver läkemedlens fulla symptombild.

Dessa är noggrant antecknade av de tusentals människor som provat fram vilka symptom som varje medel har.

I Synthesis finns alla framprovade symptom uppskrivna, varje symptom sammanställt med alla medel som har samma/liknande symptombild.

Dessa böcker är kanske inget man köper till en början. Om man vill läsa och lära sej mer och inte hittar tillräckligt med info på nätet, kan man förslagsvis införskaffa sej ett kompendium. Det finns ett antal olika kompendium att välja på, ofta ett för varje djurslag. De köps vanligen direkt av författaren.

Hur många piller och hur ger man dosen?

Försök att alltid ge minsta möjliga dos, både i antal piller och i antal doser.

Till hund eller katt ger man 2-3 piller, större djur som kor eller hästar 5-10 piller.

Piller kan med fördel lösas upp i vatten i en spruta, och sedan ges i munnen. Alternativt krossas pillren i mortel klädd med smörpapper och ges med sked i mungipa. Om det inte är möjligt att komma nära djuret kan man duscha över en dos på pälsen så att djuret slickar i sej läkemedlet.

Försök att ge läkemedlet i samband med att djuret inte äter, ge helst en ½ timme före eller efter mat.

Läkemedlet tas upp av slemhinnan i munnen och man får bästa upptaget om det inte blandas med något annat.

Var noga med att alltid rengöra mortel eller spruta i hett vatten om man byter medel.

Man kan enklast använda sej av engångssprutor och byta spruta när man byter medel.

Läkemedlen förvaras svalt, mörkt och skyddat från starka lukter.

Ibland kan man tillverka en lösning och badda/spraya på lokalt, t ex på vårtor, svullnader eller ”sursår”.

Homeopatiska läkemedel skall bara ges på slemhinna, dvs mun/nos, läkemedlen injiceras aldrig.

Behandling vid akuta tillstånd:

Man anpassar antalet doser efter hur allvarliga symptomen är,

dvs hög intensitet på symptom – täta doser, lägre intensitet på symptom – längre mellan doserna.

Ett akut tillstånd behandlas efter symptombilden hos individen, precis som en konstitutionell behandling,

men vid ett akut problem är det inte säkert att något mentalt symptom ger sej till känna.

Då ser man på de övriga symptomen, t ex hög feber, vill inte äta, hetta, svullnad etc.

Vid behandling av akuta tillstånd, där individen är kraftigt påverkad med plötslig hög feber, ges det homeopatiska läkemedlet med täta doser,

kan vid vissa tillstånd vara var 10 min-1 gång/timme, tills man ser att febern sjunker, djuret börjar äta etc.

(Skulle inte en förbättring ske inom de närmaste timmarna bör man överväga att byta medel eller självklart att en veterinär rådfrågas/tillkallas!)

Om tillståndet är mycket akut och individen är svag, var försiktig med hög potens.

Ring hellre veterinären en gång för mycket, alternativt en diplomerad djurhomeopat och be om råd.

När det homeopatiska läkemedlet stimulerar individen kan en tillfällig höjning av t ex febern ske, en sk. förstförsämring,

men febern ska därefter vända och börja sjunka i temp. Om inte så sker, måste man se över symptomen för att se om medlet är det rätta.

När man ser en förbättring drar man ned på antalet doser.

Vid en akut feber kan behandlingen se ut enligt följande: Antal doser (o)/timmar: 1o o o o2 o o o3 o o 4 o 5 6 o 7 8 o 9 10 11 o 12

Förstförsämring kan komma – blir sedan bättre inom loppet av 12 timmar = rätt medel

Efter en avslutad akut behandling skall helst ett konstitutionellt medel ges, 1 gång/dag i 3-4 dagar.

Kontakta en diplomerad djurhomeopat för rådgivning.

Behandling vid subakuta tillstånd:

Subakuta eller kroniska tillstånd behandlas efter symptombilden hos individen, vilket ofta är individens konstitutionella medel.

Vid en konstitutionell behandling tar man hänsyn till individens helhet, dvs mentala, emotionella samt fysiska bild.

När det homeopatiska läkemedlet stimulerar individen kan t ex en utrensning ske, djuret börjar kissa mer, det kan börja rinna ur nos etc.

Behandling vid subakuta tillstånd kan se ut enligt följande: Antal doser (o)/dagar: 1o o o 2 o o 3 o 4 o 5 o 6 7

Vid subakuta tillstånd kan en förstförsämring komma, är ett tecken på att medlet stimulerar individen - avvakta med fler doser.

Kontakta gärna en diplomerad djurhomeopat för råd hur du ska gå vidare.

Kroniska tillstånd

Kroniska tillstånd behandlas oftast bäst med ett konstitutionellt medel, som täcker individens helhet.

För att hitta sitt djurs konstitution, är det en mängd faktorer man tittar på.

Kontakta gärna en diplomerad djurhomeopat som kan hjälpa dej.

© 2003 www.djurhomeopaterna.se